Ibland vill man ju bara få skriva av sig utan att egentligen veta vad man ska skriva om. Det är inte så ofta numera jag hinner sitta framför min tjusiga dator, den lille V tar upp all vaken tid. Men kvällar (eller nätter!) som denna när jag inte kan sova är det ett bra läge att bara skriva lite gojja. Eller så antar man en utmaning och får därmed lite inspiration till vad fingrarna ska knappa på för tangenter.
Så, jag tänkte att bloggutmaning 365 hos Liie kan vara den inspirationen. Jag har inte ambitionen att skriva ett inlägg om dagen som utmaningen antyder men lite då och då hoppar jag nog in när jag känner att det är en fråga jag vill tänka till om.
Just denna vecka handlar det om barndomen och den vill jag för min del inte gå tillbaka till, kan inte påstå att det var den roligaste tiden i mitt liv och den är över och förbi. Nu fokuserar jag på mina barns barndom istället och försöker göra den så bra som möjligt!
En annan kul utmaning är Fotoutmaningen Helgbilden hos Marits Blogg. Jag fick en Nikon förra julen av min älskade sambo och jag har inte riktigt kommit igång som jag velat med fotograferandet, kanske kan den här utmaningen få mig att knäppa av lite mer bilder. Spännande blir det!
En bokutmaning ska man kanske hoppa på igen!? Ja, det gick ju sådär med de förra men skam den som ger sig! Den här hos Boktycke liknar lite en jag började med i somras så vi får se vilken det blir, det går lite trögt just nu med läsningen iom att annat pockar på tid och uppmärksamhet.
Sådärja, då fick man lite tid att gå och lite tröttare blev jag. Dags att krypa ner i sängen och se om John Blund vill kika förbi.
Visar inlägg med etikett Böcker - lästa och att läsa. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Böcker - lästa och att läsa. Visa alla inlägg
fredag 10 januari 2014
lördag 28 december 2013
Bokslut för bokåret
I somras hade jag ambitionen att delta i och slutföra 3 stycken bokutmaningar, dels världsomseglingen, 3 på 3 samt kaosutmaningen. Det gick ju sådär.
En bok i de 2 första utmaningarna hanns med sedan kom bebis och tog all tid. Jag gav helt enkelt upp.
Läsandet har jag dock inte helt lagt på is men det går trögt, väldigt trögt då jag aldrig får tid att läsa och de få tillfällen som kommer, ja då är jag för trött för att orka mer än någon sida.
Boken som jag nu försöker ta mig igenom och som verkar lovande är Jan Guillous En fiende inom oss.
Nästa års läsande hoppas jag kommer utgöras av min kurslitteratur eftersom jag vill bli klar med dessa högskolepoäng som ligger och skvalpar och väntar på att bli avslutade för att jag ska kunna göra examenskursen och ÄNTLIGEN bli klar med min utbildning. Jag har inga förhoppningar om att jag ska hinna det utan det var den impulsiva, optimistiska delen av mig som omregistrerade mig för att slutföra det jag en gång påbörjat. Och det under föräldraledighet med en liten bebis.
Jojo, vi får väl se.
Några skönlitterära böcker ska jag nog hinna med i alla fall.
Kanske de som låg under granen....
En bok i de 2 första utmaningarna hanns med sedan kom bebis och tog all tid. Jag gav helt enkelt upp.
Läsandet har jag dock inte helt lagt på is men det går trögt, väldigt trögt då jag aldrig får tid att läsa och de få tillfällen som kommer, ja då är jag för trött för att orka mer än någon sida.
Boken som jag nu försöker ta mig igenom och som verkar lovande är Jan Guillous En fiende inom oss.
Nästa års läsande hoppas jag kommer utgöras av min kurslitteratur eftersom jag vill bli klar med dessa högskolepoäng som ligger och skvalpar och väntar på att bli avslutade för att jag ska kunna göra examenskursen och ÄNTLIGEN bli klar med min utbildning. Jag har inga förhoppningar om att jag ska hinna det utan det var den impulsiva, optimistiska delen av mig som omregistrerade mig för att slutföra det jag en gång påbörjat. Och det under föräldraledighet med en liten bebis.
Jojo, vi får väl se.
Några skönlitterära böcker ska jag nog hinna med i alla fall.
Kanske de som låg under granen....
onsdag 2 oktober 2013
Det femte barnet av Doris Lessing
Så har jag avverkat den första boken i utmaningen 3 på 3. Det var en intressant ny bekantskap. Jag köpte boken Den femte sanningen i och med att Doris Lessing fick nobelpriset men den har jag ännu inte läst och jag valde en aningen tunnare bok till utmaningen.
Harriet träffar David Lovatt i ett rum fyllt av människor på en byggnadsfirmas julparty. Båda vet genast att de är skapta för varandra. David har aldrig varit road av att byta partner. Harriet är oskuld. De gifter sig efter kort tid och är båda helt inställda på att skapa en idyll med många barn och öppen dörr för släkt och vänner. Harriet föder barn efter barn och deras stora viktorianska hus genljuder av skratt, doftar av mat och hembakat bröd och är fyllt av liv och lyckliga barnröster. Men allt detta kräver pengar och arbete. När Davids arkitektlön inte räcker tar de ganska ogenerat emot pengar av hans far och arbetskraften tillhandahåller Harriets mor som får vänja sig vid att allt oftare rycka in.
Harriet och David Lovatt lever i sin idyll omedvetna om allt annat. Ända till Harriet väntar det femte barnet. Det är inget lyckligt havandeskap som de fyra tidigare. Det är en mörk, ödesdiger kraft som kommer in i familjen när Ben föds. Från det ögonblicket kan allt hända och det som händer innebär oerhörda förändringar.
Jag blev väldigt känslomässigt engagerad i den här boken. Dels är jag höggravid och att läsa om svåra graviditeter och särskilt denna femte som mer liknar en mardröm med bl.a. konstant sömnbrist pga. det extremt livliga barnet, redan i början av graviditeten. Hur Harriet känner en mörk kraft inom sig som härjar och samtidigt bökar min ofödda son runt inom mig. Inte alls som Harriets men det blir en konstig upplevelse, Lessing skriver så målande att jag rycks med in i detta hemska som Harriet genomlider. Samtidigt tycker jag inte synd om henne. Här är det två vuxna människor som mest beter sig som två bortskämda barn. Vi vill ha! Ja, barn är underbart, men man ska kunna ta hand om dem också. Det är inte bara att avla fram en hel kull, ett halvt fotbollslag och sen ska någon annan ta hand om barnen och betala alla räkningar. Davids far som är omgift med en rik kvinna betalar husamorteringar och skickar checkar när David och Harriet ska ha släktkalas vid jul, påsk och i princip hela sommarloven. Harriets mamma får inte njuta av att vara avklarad med småbarn och att få vara mormor med alla fördelar det innebär. Hon tvingas i princip att bo hos paret och ta hand om barnen, inte som en mormor utan som en barnflicka eller en stand-in förälder. Harriets graviditeter är inte lätta och hon kan inte ta hand om barnen under tiden, det går heller inte lång tid från det att ett barn är fött tills hon är gravid med nästa. Och handlingen utspelar sig i nutid så kunskapen om preventivmetoder finns, men paret tror inte på sånt! Dem som var så försiktiga! Oskyddat sex, hm, hur försiktig är man då?
Barn nummer fyra är den som drabbas värst, han växer upp och mår sämre och sämre. Ben, detta mörka omen som kommit in i familjen dödar djur och försöker strypa sin ett och ett halvt år äldre traumatiserade bror. Släkten vill inte längre komma och snylta på paret, de äldre barnen väljer, tjatar sig till, att börja på internat och bor istället hos farfar och dennes fru samt farmor och dennes man. Mittenbarnet tar sin tillflykt till mormor som inte längre orkar vara kvar som barnflicka efter en traumatisk vecka ensam med lille Ben där han fysiskt har gjort henne illa. Äktenskapet knakar i fogarna och Harriet väntar bara på att Ben ska flytta hemifrån.
Usch, så irriterad jag var på dessa blåögda människor som enligt mig inte tar något ansvar. Påminner lite om några bekanta till oss. Det är inget fel med att skaffa flera barn, men man måste kunna ta hand om dem själv, försörja dem själv och faktiskt ge alla barnen tid.
Boken var intressant och skapade ett merintresse för författaren, det finns även en fristående uppföljare till den här boken - Ben, ute i världen. Jag ska nog ta och läsa även den, inte nu på en gång men inom en snar framtid tror jag.
Harriet träffar David Lovatt i ett rum fyllt av människor på en byggnadsfirmas julparty. Båda vet genast att de är skapta för varandra. David har aldrig varit road av att byta partner. Harriet är oskuld. De gifter sig efter kort tid och är båda helt inställda på att skapa en idyll med många barn och öppen dörr för släkt och vänner. Harriet föder barn efter barn och deras stora viktorianska hus genljuder av skratt, doftar av mat och hembakat bröd och är fyllt av liv och lyckliga barnröster. Men allt detta kräver pengar och arbete. När Davids arkitektlön inte räcker tar de ganska ogenerat emot pengar av hans far och arbetskraften tillhandahåller Harriets mor som får vänja sig vid att allt oftare rycka in.
Harriet och David Lovatt lever i sin idyll omedvetna om allt annat. Ända till Harriet väntar det femte barnet. Det är inget lyckligt havandeskap som de fyra tidigare. Det är en mörk, ödesdiger kraft som kommer in i familjen när Ben föds. Från det ögonblicket kan allt hända och det som händer innebär oerhörda förändringar.
Jag blev väldigt känslomässigt engagerad i den här boken. Dels är jag höggravid och att läsa om svåra graviditeter och särskilt denna femte som mer liknar en mardröm med bl.a. konstant sömnbrist pga. det extremt livliga barnet, redan i början av graviditeten. Hur Harriet känner en mörk kraft inom sig som härjar och samtidigt bökar min ofödda son runt inom mig. Inte alls som Harriets men det blir en konstig upplevelse, Lessing skriver så målande att jag rycks med in i detta hemska som Harriet genomlider. Samtidigt tycker jag inte synd om henne. Här är det två vuxna människor som mest beter sig som två bortskämda barn. Vi vill ha! Ja, barn är underbart, men man ska kunna ta hand om dem också. Det är inte bara att avla fram en hel kull, ett halvt fotbollslag och sen ska någon annan ta hand om barnen och betala alla räkningar. Davids far som är omgift med en rik kvinna betalar husamorteringar och skickar checkar när David och Harriet ska ha släktkalas vid jul, påsk och i princip hela sommarloven. Harriets mamma får inte njuta av att vara avklarad med småbarn och att få vara mormor med alla fördelar det innebär. Hon tvingas i princip att bo hos paret och ta hand om barnen, inte som en mormor utan som en barnflicka eller en stand-in förälder. Harriets graviditeter är inte lätta och hon kan inte ta hand om barnen under tiden, det går heller inte lång tid från det att ett barn är fött tills hon är gravid med nästa. Och handlingen utspelar sig i nutid så kunskapen om preventivmetoder finns, men paret tror inte på sånt! Dem som var så försiktiga! Oskyddat sex, hm, hur försiktig är man då?
Barn nummer fyra är den som drabbas värst, han växer upp och mår sämre och sämre. Ben, detta mörka omen som kommit in i familjen dödar djur och försöker strypa sin ett och ett halvt år äldre traumatiserade bror. Släkten vill inte längre komma och snylta på paret, de äldre barnen väljer, tjatar sig till, att börja på internat och bor istället hos farfar och dennes fru samt farmor och dennes man. Mittenbarnet tar sin tillflykt till mormor som inte längre orkar vara kvar som barnflicka efter en traumatisk vecka ensam med lille Ben där han fysiskt har gjort henne illa. Äktenskapet knakar i fogarna och Harriet väntar bara på att Ben ska flytta hemifrån.
Usch, så irriterad jag var på dessa blåögda människor som enligt mig inte tar något ansvar. Påminner lite om några bekanta till oss. Det är inget fel med att skaffa flera barn, men man måste kunna ta hand om dem själv, försörja dem själv och faktiskt ge alla barnen tid.
Boken var intressant och skapade ett merintresse för författaren, det finns även en fristående uppföljare till den här boken - Ben, ute i världen. Jag ska nog ta och läsa även den, inte nu på en gång men inom en snar framtid tror jag.
måndag 23 september 2013
Stål av Silvia Avallone
Så var då första boken i Världsomseglingen avklarad. Det blev en bok jag sedan tidigare hade beställt hem och utgör Europas bidrag.
Stål - Silvia Avallone
De bästa vännerna Anna och Francesca bor i ett nedslitet bostadskomplex i den italienska kuststaden Piombino. I horisonten skymtar Elba, men på Via Stalingrado är det kring stålverket livet rör sig.
Flickorna är 13, på väg att ta steget in i vuxenvärlden och är heta föremål för männens och pojkarnas blickar. De är prinsessor i ett fallfärdigt kungadöme och drömmer om ett liv tillsammans långt borta från föräldrarna och stålverket. Anna har stora planer för sitt liv, hon ska läsa vidare och bli domare eller politiker. Francesca drömmer om att bli velina, att jobba på tv eller som modell.
Jag gillade verkligen den här boken. Jag uppskattar när en författare kan vara brutalt ärlig och inte bry sig om att passa in i finrummen. Det är hårt, smutsigt, eländigt men ändå så fint stundtals. Bakom friheten att vara ett barn kommer kraven när man, iaf, som tjej är på väg in i vuxenvärlden. En kontrollerande pappa, en mamma som inte förmår försvara sitt barn, en läkare som ser igenom lögnen men inte bryr sig då det inte är hans problem. Usch, tänkte jag, det skulle aldrig en läkare i Sverige göra. Eller?! Det är ju lätt att tänka att vi har det så bra här uppe i norr men nog har vi likadana platser som Piombino och visst finns det vuxna i samhället som hellre blundar än "lägger sig i". Har någon missat alla skandaler kring socialtjänsten under alla åren som gått?
Nåväl, åter till boken. Jag är inte helt tillfreds med slutet av boken. Tyckte att det gick lite för fort det där sista sidorna. Hela boken har byggts upp bra, man har fått följa tjejerna genom allt men det var som att luften gick ur författaren på slutet, tjofs så var det klart. Men hur hände det här? Och vad händer nu då? Det var heller inte så att jag kände att jag kunde låta boken leva vidare i fantasin, jag kände mig mest snuvad på avrundningen.
Men trots detta så var det en väldigt bra bok, och jag ville inte avslöja för mycket för sambon eftersom jag tycker han ska läsa den själv, det är en bok jag ändå vill rekommendera trots att jag blev lite missnöjd med slutet. Det kunde vara värre också, det har jag varit med om :)
Boken kan köpas på Bokus, Adlibris och CDON
Stål - Silvia Avallone
De bästa vännerna Anna och Francesca bor i ett nedslitet bostadskomplex i den italienska kuststaden Piombino. I horisonten skymtar Elba, men på Via Stalingrado är det kring stålverket livet rör sig.
Flickorna är 13, på väg att ta steget in i vuxenvärlden och är heta föremål för männens och pojkarnas blickar. De är prinsessor i ett fallfärdigt kungadöme och drömmer om ett liv tillsammans långt borta från föräldrarna och stålverket. Anna har stora planer för sitt liv, hon ska läsa vidare och bli domare eller politiker. Francesca drömmer om att bli velina, att jobba på tv eller som modell.
Nåväl, åter till boken. Jag är inte helt tillfreds med slutet av boken. Tyckte att det gick lite för fort det där sista sidorna. Hela boken har byggts upp bra, man har fått följa tjejerna genom allt men det var som att luften gick ur författaren på slutet, tjofs så var det klart. Men hur hände det här? Och vad händer nu då? Det var heller inte så att jag kände att jag kunde låta boken leva vidare i fantasin, jag kände mig mest snuvad på avrundningen.
Men trots detta så var det en väldigt bra bok, och jag ville inte avslöja för mycket för sambon eftersom jag tycker han ska läsa den själv, det är en bok jag ändå vill rekommendera trots att jag blev lite missnöjd med slutet. Det kunde vara värre också, det har jag varit med om :)
Boken kan köpas på Bokus, Adlibris och CDON
söndag 22 september 2013
Bokbloggsjerka 20-23 september
Det har gått sisådär för mig att följa bokbloggsjerkan men den här veckan var det en relativt enkel fråga att besvara så jag slänger iväg ett svar så här sent på söndagskvällen.
Den här veckan frågar Annika:
Läser du helst standalones eller bokserier?
Jag har ingen favorit av dessa två utan det beror helt på författarens förmåga att göra en bra bok med ett bra slut som inte ger mig ett tomrum eller att författaren lyckas göra en bokserie som håller mig som läsare kvar bok efter bok utan att jag tappar intresset. Sen är det inte alltid så att jag läser en hel bokserie i sträck. Jag tar gärna en annan bok/författare emellan och återkommer till serien senare.
Några av de bokserier jag har hållit mig vid i alla år är dels Wallander serien, det var många år sedan jag sist läste någon av böckerna men jag minns att jag gillade dem. En annan författare jag har haft som favorit i många år är Michael Connelly och hans Harry Bosch. Så här ska kriminalromaner skrivas enligt mig. Men sen är inte Connelly en uppstickare som skriver enbart på beställning för att bli rik och berömd som många nya gör. Han har erfarenheten från tiden som kriminalreporter och har berättelser som uppstickarna inte kan matcha. Även hans fristående böcker gillar jag. En relativt ny och omtyckt bekantskap är Ölandsserien av Johan Theorin, även hans fristående gillar jag såsom t.ex. Sankta Psyko.
Men åh, nu kom jag ju på en gammal goding och min absoluta favorit bland deckare. Poirot av Agatha Christie! Jag fullkomligt älskar denne korpulente belgare. En riktig brittisk mysdeckare som är något jag gillar allra bäst. Faktiskt är detta, brittiska deckare, min favoritgenre även när det gäller film och tv-serier, tillsammans med amerikanska 80-tals filmer. Länge leve Bernie är underbar liksom dansfilmerna från denna tid. Nåja, nu gällde det böcker.
Jag kan alltså inte säga att jag helst läser ett av alternativen, i bokhyllan har jag flest fristående böcker men den författare som jag har flest böcker av är Michael Connelly där jag har hela serien med Harry Bosch, därefter är det Wallander serien för att följas av Agatha Christie som fylls på varefter jag hittar dessa rariteter.
Den här veckan frågar Annika:
Läser du helst standalones eller bokserier?
Jag har ingen favorit av dessa två utan det beror helt på författarens förmåga att göra en bra bok med ett bra slut som inte ger mig ett tomrum eller att författaren lyckas göra en bokserie som håller mig som läsare kvar bok efter bok utan att jag tappar intresset. Sen är det inte alltid så att jag läser en hel bokserie i sträck. Jag tar gärna en annan bok/författare emellan och återkommer till serien senare.
Några av de bokserier jag har hållit mig vid i alla år är dels Wallander serien, det var många år sedan jag sist läste någon av böckerna men jag minns att jag gillade dem. En annan författare jag har haft som favorit i många år är Michael Connelly och hans Harry Bosch. Så här ska kriminalromaner skrivas enligt mig. Men sen är inte Connelly en uppstickare som skriver enbart på beställning för att bli rik och berömd som många nya gör. Han har erfarenheten från tiden som kriminalreporter och har berättelser som uppstickarna inte kan matcha. Även hans fristående böcker gillar jag. En relativt ny och omtyckt bekantskap är Ölandsserien av Johan Theorin, även hans fristående gillar jag såsom t.ex. Sankta Psyko.
Men åh, nu kom jag ju på en gammal goding och min absoluta favorit bland deckare. Poirot av Agatha Christie! Jag fullkomligt älskar denne korpulente belgare. En riktig brittisk mysdeckare som är något jag gillar allra bäst. Faktiskt är detta, brittiska deckare, min favoritgenre även när det gäller film och tv-serier, tillsammans med amerikanska 80-tals filmer. Länge leve Bernie är underbar liksom dansfilmerna från denna tid. Nåja, nu gällde det böcker.
Jag kan alltså inte säga att jag helst läser ett av alternativen, i bokhyllan har jag flest fristående böcker men den författare som jag har flest böcker av är Michael Connelly där jag har hela serien med Harry Bosch, därefter är det Wallander serien för att följas av Agatha Christie som fylls på varefter jag hittar dessa rariteter.
söndag 8 september 2013
5 miljoner kronor!!
Ja, det skulle ju inte vara fel att få, bara sådär. Efter att ha missat två veckors bokbloggsjerka pga. fullt upp här hemma ska jag den här helgen låta fantasin skena iväg. Veckans fråga:
Vad skulle du göra om du plötsligt blev fem miljoner kronor rikare?
1. Betala av vårat huslån.
2. Bygga carporten och fylla upp lite på tomten.
3. Plugga, plugga, plugga. Behöver jag inte tänka på en inkomst skulle jag plugga vidare. Kanske jobba lite ändå, mitt arbete kan vara både roligt och intressant.
4. Ideellt arbete. Jaja, det låter som en klyscha. Men med tanke på den inriktning jag har valt yrkes- och studiemässigt finns det massor jag skulle vilja göra men inte hinner med pga. arbete, studier och familjeliv.
5. Semester utomlands!!
6. Investera. Jag handlar lite med aktier och skulle kunna öka investeringarna med lite extra pengar.
7. Spara.
Ja, men nu handlar ju inte livet bara om att drömma om den där storvinsten eller vad som nu skulle göra livet fulländat. Man får vara sitt eget öde och jobba för att livet blir så där bra som man vill. Klart att allt inte går att få men man får sätta upp delmål och sen kanske nöja sig med lite mindre än det allra allra bästa. Mina punkter är inte helt ouppnåeliga. Jag har gjort en del bra investeringar och vi har långt ifrån fullbelånat vårat nybyggda hus, carporten kommer att komma upp i vår och ja, rent krasst så behöver vi faktiskt inte fylla upp tomten. Pluggar gör jag och kommer nog att fortsätta på ett eller annat sätt tills jag är nöjd. Ideellt arbete är något jag inte vet om jag någonsin kommer att hinna med, min dotter börjar bli stor men om några veckor har jag en nyfödd igen så det lär dröja många år innan jag kan ägna mig åt annat än min egen familj. Jag har tidigare varit volontär hos Ecpat men hade inte tid så idag nöjer jag mig med att prata om deras arbete, trycka på barnperspektivet i mitt arbete och vara allmänt obekväm då folk i allmänhet helst vill vara som de 3 aporna när det kommer till människohandel och övergrepp mot barn.
Vad skulle du göra om du plötsligt blev fem miljoner kronor rikare?
1. Betala av vårat huslån.
2. Bygga carporten och fylla upp lite på tomten.
3. Plugga, plugga, plugga. Behöver jag inte tänka på en inkomst skulle jag plugga vidare. Kanske jobba lite ändå, mitt arbete kan vara både roligt och intressant.
4. Ideellt arbete. Jaja, det låter som en klyscha. Men med tanke på den inriktning jag har valt yrkes- och studiemässigt finns det massor jag skulle vilja göra men inte hinner med pga. arbete, studier och familjeliv.
5. Semester utomlands!!
6. Investera. Jag handlar lite med aktier och skulle kunna öka investeringarna med lite extra pengar.
7. Spara.
Ja, men nu handlar ju inte livet bara om att drömma om den där storvinsten eller vad som nu skulle göra livet fulländat. Man får vara sitt eget öde och jobba för att livet blir så där bra som man vill. Klart att allt inte går att få men man får sätta upp delmål och sen kanske nöja sig med lite mindre än det allra allra bästa. Mina punkter är inte helt ouppnåeliga. Jag har gjort en del bra investeringar och vi har långt ifrån fullbelånat vårat nybyggda hus, carporten kommer att komma upp i vår och ja, rent krasst så behöver vi faktiskt inte fylla upp tomten. Pluggar gör jag och kommer nog att fortsätta på ett eller annat sätt tills jag är nöjd. Ideellt arbete är något jag inte vet om jag någonsin kommer att hinna med, min dotter börjar bli stor men om några veckor har jag en nyfödd igen så det lär dröja många år innan jag kan ägna mig åt annat än min egen familj. Jag har tidigare varit volontär hos Ecpat men hade inte tid så idag nöjer jag mig med att prata om deras arbete, trycka på barnperspektivet i mitt arbete och vara allmänt obekväm då folk i allmänhet helst vill vara som de 3 aporna när det kommer till människohandel och övergrepp mot barn.
Semester, investeringar och sparande, ja, det är något som redan förekommer. I något mindre skala dock.
Summa summarum, visst vore det underbart med 5 miljoner extra! Men jag har ett bra liv ändå och jobbar för att uppnå mina drömmar. Det tar bara lite längre tid utan dessa miljoner.
torsdag 5 september 2013
Älskade stringhylla
Äntligen har dem så kommit upp på väggen!
Ja, det är ju någon vecka eller två sedan dem faktiskt kom upp efter mycket om och men. Det uppstod ett visst problem när jag skulle köpa skruv och plugg till hyllorna. Man får träskruv med i paketet men eftersom reglarna här i våra husväggar har cc 60 och hyllorna har cc 79 så går inte träskruvarna att använda. Jag har endast två gavlar som sitter i reglarna. Av snickaren som byggde vår altan fick jag två olika paket med gipsexpander, ett för enkel och ett för dubbel. Jag köpte en montagetång på Jula som behövs för att kunna montera expander i väggen och så skulle dem upp. Trodde jag, det gick inte! Eller jo, visst fick jag in expandern men den glappade och jo, visst hade jag tagit rätt expander. Jaha, det var bara att åka till K-rauta och leta efter nya plugg/expander eller vad jag nu skulle behöva, personalen där blev väldigt ställd och tyckte att ojoj, vilken tunn vägg den kommer nog att rasa om du sätter upp hyllor. Hem igen och ringa Älvsbyhus där jag kopplades till en av deras konstruktörer. Nej nej, väggen kommer inte att rasa in. Det som behövs är sk Mollyplugg, vilket var det jag hade. Eftersom jag bor i ett Regin tyckte han att jag kunde kika i vår klädkammare och känna på väggarna där. Hyllorna i klädkammaren är uppsatta med expander i träskivan, alltså inte i reglarna och dem verkar hålla för en gigantisk vikt med tanke på hur mycket kläder jag har hängandes där. Bara jag har ordentlig expander, det som kan hända i värsta fall är att det blir ett hål i väggen för att expandern är för liten, dvs det som expanderar på baksidan är för litet jämfört med tyngden. Puh, vilken lättnad. Men då skulle problemet lösas med den glappande expandern, byggskivorna som utgör innerväggar i Älvsbyhus är 10 mm tjocka och expandern jag hade var för väggar mellan 8-16 mm så dem borde funka, men visst var den lilla ringen som skulle hålla emot när man spände för liten. Jo, visst där var felet. Iväg till K-rauta igen och köpte ringar i två olika storlekar för att använda och hålla emot med.
Under tiden hade sambon och snickaren engagerat sig hemma i frågan och tittat och haft sig. Hm, nog är skruven lite väl lång för att höra till expandern för enkelvägg. Jämför med en annan och jovisst, skruven är ju till dubbelvägg. Hm, kan det månne vara så att jag har tagit en expander till dubbelvägg i mitt förvirrade tillstånd, höggravid = förvirrad konstant, i mitt fall åtminstone.
Jaja, det var bara att sätta i skruven, skruva ut den så långt det gick och fortfarande ha kvar motstånd, slå jättehårt med hammare för att på så sätt kunna få ut expandern en bit från väggen, knipsa av kragen runt om och sen peta in expandern i väggen. Och börja om från början.
Den här gången med expander för enkelvägg. Tillsammans med de inköpta metallringarna så gick det kanonlätt att få expandern på plats. Tyckte att de små ringarna som följer med var för klena och gav vika.
Nu sitter så i alla fall 10 stycken gavlar och 17 stycken hyllplan uppe. Tanken är att hyllan ska byggas ut åt höger vartefter som, men det kommer senare det.
Svarta gavlar och svarta hyllplan inköpta på Länna Möbler där man får alltsammans hemkört gratis! Finfint blev det och nu har inbundna skönlitterära böcker fått komma upp ur flyttkartongerna och ta plats på hyllorna. Pocket ska få hem sina hyllor i helgen och kursböcker/facklitteratur ska få sina hyllor uppsatta inne på kontoret nån gång.
Hm, mitt kontrollbehov syns väl på den färgkoordinerade bokhyllan. Jag har tidigare haft i olika ordning, ofta ändrad men sedan i våras när jag färgkoordinerade bokhyllan i lägenheten så har det känts rätt med den ordningen, så det fick det bli även nu. Även min älskade gröna "bibliotekslampa" bankers från LampGustaf har fått ett nytt hem, tidigare var det min skrivbordslampa men nu lyser den upp i vardagsrummet om kvällarna. Bredvid finns min tjusiga teakstaty och "kärleksstatyn" jag fick av sambo och dotter förrförra julen. Nu ska bara sambons ursnygga stora träelefant ta plats också.
Ja, det är ju någon vecka eller två sedan dem faktiskt kom upp efter mycket om och men. Det uppstod ett visst problem när jag skulle köpa skruv och plugg till hyllorna. Man får träskruv med i paketet men eftersom reglarna här i våra husväggar har cc 60 och hyllorna har cc 79 så går inte träskruvarna att använda. Jag har endast två gavlar som sitter i reglarna. Av snickaren som byggde vår altan fick jag två olika paket med gipsexpander, ett för enkel och ett för dubbel. Jag köpte en montagetång på Jula som behövs för att kunna montera expander i väggen och så skulle dem upp. Trodde jag, det gick inte! Eller jo, visst fick jag in expandern men den glappade och jo, visst hade jag tagit rätt expander. Jaha, det var bara att åka till K-rauta och leta efter nya plugg/expander eller vad jag nu skulle behöva, personalen där blev väldigt ställd och tyckte att ojoj, vilken tunn vägg den kommer nog att rasa om du sätter upp hyllor. Hem igen och ringa Älvsbyhus där jag kopplades till en av deras konstruktörer. Nej nej, väggen kommer inte att rasa in. Det som behövs är sk Mollyplugg, vilket var det jag hade. Eftersom jag bor i ett Regin tyckte han att jag kunde kika i vår klädkammare och känna på väggarna där. Hyllorna i klädkammaren är uppsatta med expander i träskivan, alltså inte i reglarna och dem verkar hålla för en gigantisk vikt med tanke på hur mycket kläder jag har hängandes där. Bara jag har ordentlig expander, det som kan hända i värsta fall är att det blir ett hål i väggen för att expandern är för liten, dvs det som expanderar på baksidan är för litet jämfört med tyngden. Puh, vilken lättnad. Men då skulle problemet lösas med den glappande expandern, byggskivorna som utgör innerväggar i Älvsbyhus är 10 mm tjocka och expandern jag hade var för väggar mellan 8-16 mm så dem borde funka, men visst var den lilla ringen som skulle hålla emot när man spände för liten. Jo, visst där var felet. Iväg till K-rauta igen och köpte ringar i två olika storlekar för att använda och hålla emot med.
Under tiden hade sambon och snickaren engagerat sig hemma i frågan och tittat och haft sig. Hm, nog är skruven lite väl lång för att höra till expandern för enkelvägg. Jämför med en annan och jovisst, skruven är ju till dubbelvägg. Hm, kan det månne vara så att jag har tagit en expander till dubbelvägg i mitt förvirrade tillstånd, höggravid = förvirrad konstant, i mitt fall åtminstone.
Jaja, det var bara att sätta i skruven, skruva ut den så långt det gick och fortfarande ha kvar motstånd, slå jättehårt med hammare för att på så sätt kunna få ut expandern en bit från väggen, knipsa av kragen runt om och sen peta in expandern i väggen. Och börja om från början.
Den här gången med expander för enkelvägg. Tillsammans med de inköpta metallringarna så gick det kanonlätt att få expandern på plats. Tyckte att de små ringarna som följer med var för klena och gav vika.
Nu sitter så i alla fall 10 stycken gavlar och 17 stycken hyllplan uppe. Tanken är att hyllan ska byggas ut åt höger vartefter som, men det kommer senare det.
Svarta gavlar och svarta hyllplan inköpta på Länna Möbler där man får alltsammans hemkört gratis! Finfint blev det och nu har inbundna skönlitterära böcker fått komma upp ur flyttkartongerna och ta plats på hyllorna. Pocket ska få hem sina hyllor i helgen och kursböcker/facklitteratur ska få sina hyllor uppsatta inne på kontoret nån gång.
Hm, mitt kontrollbehov syns väl på den färgkoordinerade bokhyllan. Jag har tidigare haft i olika ordning, ofta ändrad men sedan i våras när jag färgkoordinerade bokhyllan i lägenheten så har det känts rätt med den ordningen, så det fick det bli även nu. Även min älskade gröna "bibliotekslampa" bankers från LampGustaf har fått ett nytt hem, tidigare var det min skrivbordslampa men nu lyser den upp i vardagsrummet om kvällarna. Bredvid finns min tjusiga teakstaty och "kärleksstatyn" jag fick av sambo och dotter förrförra julen. Nu ska bara sambons ursnygga stora träelefant ta plats också.
tisdag 27 augusti 2013
Little Bee av Chris Cleave
Det har gått över en vecka sedan jag lade ifrån mig boken efter att ha läst sista meningen. Jag tror nog att jag har tänkt på boken nästan varje dag därefter, det är definitivt en bok som väcker tankar och känslor, en bok som berör. De omdömen jag har läst om boken kan jag bara stämma in i, t.ex. "Detta är en roman som inte bara sätter spår i tankarna - den ristar historien in på bara hjärtat" och "Cleave glömmer inte att den hårdsmälta samhällskritiken måste sköljas ner med humor och berättarglädje".
Efter att ha suttit inlåst i två år får tonårsflickan Little Bee lämna flyktingförläggningen utanför London. Där har hon lärt sig engelska så som drottningen talar. Samtidigt har hon funderat ut olika sätt att ta livet av sig om männen som fick henne att fly från sitt land plötsligt skulle dyka upp. Vart ska hon ta vägen, utan pengar eller kontakter? Det enda hon har är ett visitkort från en man vid namn Andrew O 'Rourke som hon träffade på en strand i Nigeria. Kanske kan han hjälpa henne?
Vi får också följa journalisten Sarah O 'Rourke, nybliven änka som försöker ordna upp sin tillvaro med sin lille son. Hennes liv förändrades oåterkalleligt på en semesterresa till Nigeria två år tidigare. Allt började den dagen på stranden då de mötte en flicka vid namn Little Bee.
Med mycket humor, fascinerande iakttagelseförmåga och stor empati berättas en gripande historia om en afrikansk flyktingflickas krock med vår västerländska kultur och vårt sätt att leva.
Chris Cleave skriver en berättelse där man förundras över hur lite humanitet det faktiskt finns hos de som jobbar med dessa utsatta personer, hur grymt livet är för afrikanska familjer när giriga européer och amerikaner vill ha det flytande guldet under marken eller vad de än må vara för tillgångar vi hittar i utvecklingsländer. Att man så grymt går in och skövlar naturen och mördar och våldtar människor som lever på de platser där man anser att här ska det hittas rikedomar. Hur familjer splittras och barn får fly och klara sig bäst dem kan. Hur okunniga många människor är, ja rent av dumma faktiskt. Som Lawrence som en morgon har en konversation med Little Bee - han tycker att Little Bee ska ge sig av då han känner att hon är ett hot mot hans relation med Sarah.
Lawrence: "Du är en av de där kvinnorna som har lustiga åsikter om män."
Little Bee: "Jag är en de där kvinnorna som har sett män göra saker som inte är särskilt lustiga."
Lawrence: "Men snälla du. Nu är vi i Europa. Vi är en aning mer rumsrena här."
Allt ont och jobbigt blandas upp av bl.a. Sarahs son - Charlie eller Batman som han helst vill kallas. Han kommer med roliga kommentarer och frågor, precis sådär som ett litet barn på drygt 4 år är. Eller den rent av tråkiga och slentrianmässiga sexakten mellan Sarah och Andrew som får ett avbrott av att sonen dyker upp och det som händer därefter. Lite humor måste få plats, och författaren har lyckats lägga in humorn på rätt plats.
Även Little Bee´s hemska livsöde lättas upp av hennes tankar kring livet utanför hennes by i Nigeria. Som alldeles i början när hon ska släppas ut från flyktingförläggningen och en av tjänstemännen bläddrar i en tidning med lättklädda kvinnor och Little Bee har en konversation i sitt huvud med flickorna från byn hemma om detta fenomen. Att kvinnorna i tidningen inte tittar bort av skam över att visa brösten utan att de ler och tittar in i kameran och att männen gillar det.
"Så alla flickor där borta visar upp sig på det där sättet? Går omkring och viftar med tuttarna? I kyrkan, i affären och på gatan?
Nej, bara i tidningen.
Men varför visar inte alla upp brösten då, om männen nu gillar det och det inte är skamligt?
Det vet jag inte.
Du har ju bott där i mer än två år, lilla fröken besserwisser. Hu kommer det sig att du inte vet?
Det är så där. En stor del av mitt liv i det där landet var väldigt förvirrat. Ibland tror jag att inte ens engelsmännen själva vet svaret på sådana frågor.
Jösses!
Sådana här konversationer har Little Bee med flickorna i byn hemma, fast i sitt eget huvud när hon förundras över hur livet fungerar i världen bortom hennes by. Hon kommer också med roliga kommentarer på saker som andra säger till henne eftersom hon inte är uppväxt i England och lärt sig att läsa mellan raderna eller att en sak kan betyda något annat än det man faktiskt säger.
Summa summarum, det här vart en lång beskrivning och jag har avslöjat saker i boken men boken är otroligt läsvärd. Jag gillar också slutet eller nja, det gör jag inte men jag ogillar starkt tillrättalagda slut typ "och så levde de lyckliga i alla sina dagar" och eftersom den här boken inte har ett sådant slut så gillar jag därför slutet. Det ger mersmak och det startar tankar och funderingar.
Boken kan köpas på Bokus, Adlibris, CDON eller varför inte lånas. Hur man än går tillväga så LÄS BOKEN!!!
Efter att ha suttit inlåst i två år får tonårsflickan Little Bee lämna flyktingförläggningen utanför London. Där har hon lärt sig engelska så som drottningen talar. Samtidigt har hon funderat ut olika sätt att ta livet av sig om männen som fick henne att fly från sitt land plötsligt skulle dyka upp. Vart ska hon ta vägen, utan pengar eller kontakter? Det enda hon har är ett visitkort från en man vid namn Andrew O 'Rourke som hon träffade på en strand i Nigeria. Kanske kan han hjälpa henne?Vi får också följa journalisten Sarah O 'Rourke, nybliven änka som försöker ordna upp sin tillvaro med sin lille son. Hennes liv förändrades oåterkalleligt på en semesterresa till Nigeria två år tidigare. Allt började den dagen på stranden då de mötte en flicka vid namn Little Bee.
Med mycket humor, fascinerande iakttagelseförmåga och stor empati berättas en gripande historia om en afrikansk flyktingflickas krock med vår västerländska kultur och vårt sätt att leva.
Chris Cleave skriver en berättelse där man förundras över hur lite humanitet det faktiskt finns hos de som jobbar med dessa utsatta personer, hur grymt livet är för afrikanska familjer när giriga européer och amerikaner vill ha det flytande guldet under marken eller vad de än må vara för tillgångar vi hittar i utvecklingsländer. Att man så grymt går in och skövlar naturen och mördar och våldtar människor som lever på de platser där man anser att här ska det hittas rikedomar. Hur familjer splittras och barn får fly och klara sig bäst dem kan. Hur okunniga många människor är, ja rent av dumma faktiskt. Som Lawrence som en morgon har en konversation med Little Bee - han tycker att Little Bee ska ge sig av då han känner att hon är ett hot mot hans relation med Sarah.
Lawrence: "Du är en av de där kvinnorna som har lustiga åsikter om män."
Little Bee: "Jag är en de där kvinnorna som har sett män göra saker som inte är särskilt lustiga."
Lawrence: "Men snälla du. Nu är vi i Europa. Vi är en aning mer rumsrena här."
Allt ont och jobbigt blandas upp av bl.a. Sarahs son - Charlie eller Batman som han helst vill kallas. Han kommer med roliga kommentarer och frågor, precis sådär som ett litet barn på drygt 4 år är. Eller den rent av tråkiga och slentrianmässiga sexakten mellan Sarah och Andrew som får ett avbrott av att sonen dyker upp och det som händer därefter. Lite humor måste få plats, och författaren har lyckats lägga in humorn på rätt plats.
Även Little Bee´s hemska livsöde lättas upp av hennes tankar kring livet utanför hennes by i Nigeria. Som alldeles i början när hon ska släppas ut från flyktingförläggningen och en av tjänstemännen bläddrar i en tidning med lättklädda kvinnor och Little Bee har en konversation i sitt huvud med flickorna från byn hemma om detta fenomen. Att kvinnorna i tidningen inte tittar bort av skam över att visa brösten utan att de ler och tittar in i kameran och att männen gillar det.
"Så alla flickor där borta visar upp sig på det där sättet? Går omkring och viftar med tuttarna? I kyrkan, i affären och på gatan?
Nej, bara i tidningen.
Men varför visar inte alla upp brösten då, om männen nu gillar det och det inte är skamligt?
Det vet jag inte.
Du har ju bott där i mer än två år, lilla fröken besserwisser. Hu kommer det sig att du inte vet?
Det är så där. En stor del av mitt liv i det där landet var väldigt förvirrat. Ibland tror jag att inte ens engelsmännen själva vet svaret på sådana frågor.
Jösses!
Sådana här konversationer har Little Bee med flickorna i byn hemma, fast i sitt eget huvud när hon förundras över hur livet fungerar i världen bortom hennes by. Hon kommer också med roliga kommentarer på saker som andra säger till henne eftersom hon inte är uppväxt i England och lärt sig att läsa mellan raderna eller att en sak kan betyda något annat än det man faktiskt säger.
Summa summarum, det här vart en lång beskrivning och jag har avslöjat saker i boken men boken är otroligt läsvärd. Jag gillar också slutet eller nja, det gör jag inte men jag ogillar starkt tillrättalagda slut typ "och så levde de lyckliga i alla sina dagar" och eftersom den här boken inte har ett sådant slut så gillar jag därför slutet. Det ger mersmak och det startar tankar och funderingar.
Boken kan köpas på Bokus, Adlibris, CDON eller varför inte lånas. Hur man än går tillväga så LÄS BOKEN!!!
torsdag 15 augusti 2013
Noveller i miniformat
Hos någon bokblogg jag besökte hittade jag nåt intressant, nämligen noveller att prenumerera på.
Jag hoppade snabbt in på Novellix hemsida och tecknade en prenumeration, jag börjar med ett halvår för 199 kronor så får vi se om det är något som faller mig i smaken. Via mailkorrespondens med Novellix kunde jag också få hela amerikanska klassikerfyran även fast jag missat de 2 första novellerna i utskicket. Och igår kom dem hem. Sicka sötnosar, perfekt format att ta med sig på tåget/t-banan/bussen men även till fiket för en egostund.
Jag hoppade snabbt in på Novellix hemsida och tecknade en prenumeration, jag börjar med ett halvår för 199 kronor så får vi se om det är något som faller mig i smaken. Via mailkorrespondens med Novellix kunde jag också få hela amerikanska klassikerfyran även fast jag missat de 2 första novellerna i utskicket. Och igår kom dem hem. Sicka sötnosar, perfekt format att ta med sig på tåget/t-banan/bussen men även till fiket för en egostund.
Noveller nr 29-32
Novellerna är no29: F. Scott Fitzgerald - Det sällsamma fallet Benjamin Button, no30: Sylvia Plath - Johnny Panic och drömbibeln, no31: Edgar Allan Poe - Huset Ushers Undergång, no32: Joyce Carol Oates - Nattsidan.
Jag har inte läst något från någon av författarna förutom lite kortare stycken av Edgar Allan Poe så det ska bli intressant med dessa nya bekantskaper. Förutom att jag gillar idén med dessa "Pixi-böcker för vuxna" (citat från Novellix hemsida) så är det också en chans att hitta nya författare genom noveller. Återkommer när jag bekantat mig närmare med denna kvartett.
onsdag 14 augusti 2013
Shopping och ändrade planer
Nåväl efter denna lyckade shoppingrunda begav jag mig till K-rauta för att kolla upp skruvar. Det gick inte lika bra. Personalen där blev väldigt fundersamma över den tunna skiva som sitter uppsatt på väggarna. Jag försökte igår med en gipsexpander för enkel gipsskiva men den var för bred. Vi stod och diskuterade och grunnade ett tag och kom fram till att jag ska ringa Älvsbyhus och kolla vad det är för material och hur mycket det håller för att hänga saker på. Hoppas, hoppas att det funkar, jag har redan gjort hål i väggen :(
söndag 11 augusti 2013
Tre på tre 2013
Jag har ett par veckor framför mig då jag kommer vara ensam på dagarna och dessutom för trött och tung i kroppen för att orka göra så mycket, bara det kommer att bli en kamp. Men vad bättre än att ägna dagarna åt läsning? Även om sommaren inte helt är slut, det kommer nog komma badvädersdagar ett par gånger till men hösten är ändå i antågande. Att då sitta på vårt nybyggda trädäck, insvept i en filt när så behövs, en kopp te och en bok - låter som en plan.
Jag har ju hoppat på en del utmaningar eftersom jag känt att jag behöver lite inspiration i mitt läsande, min bokhylla (som fortfarande ligger nedpackad i flyttkartonger) har känts lite tråkig på sistone. Jag behöver helt enkelt lite nytt!
Den senaste utmaningen jag hoppar på hittade jag hos Pocketlover, tre på tre 2013.
Den går ut på att man ska läsa 3 böcker, tex inom samma genre, samma författare, börja på samma bokstav osv osv, inom 3 månader - 1 september till 30 november.
Och dessa tänkte jag läsa:
3 x kvinnliga nobelpristagare
Doris Lessing - Det femte barnet
Herta Müller - Hunger och siden
Toni Morrison - Solomons sång
Jag har ännu inte läst någon av dessa prisade damer och det ska bli intressant att stifta bekantskap med dem. Jag stod i valet och kvalet att välja Nadine Gordimer eftersom jag gillar hennes författarskap, men eftersom jag har läst henne förr och kommer att läsa henne igen - hittade några böcker av henne vid ett besök på Myrorna - så valde jag istället 3 olästa författare. Jag köpte Den femte sanningen av Doris Lessing i och med hennes nobelpris men det har inte blivit av att jag läst den än, nu väljer jag dessutom en annan av hennes böcker.
Jag har ju hoppat på en del utmaningar eftersom jag känt att jag behöver lite inspiration i mitt läsande, min bokhylla (som fortfarande ligger nedpackad i flyttkartonger) har känts lite tråkig på sistone. Jag behöver helt enkelt lite nytt!
Den senaste utmaningen jag hoppar på hittade jag hos Pocketlover, tre på tre 2013.
Den går ut på att man ska läsa 3 böcker, tex inom samma genre, samma författare, börja på samma bokstav osv osv, inom 3 månader - 1 september till 30 november.
Och dessa tänkte jag läsa:
3 x kvinnliga nobelpristagare
Doris Lessing - Det femte barnet
Herta Müller - Hunger och siden
Toni Morrison - Solomons sång
Jag har ännu inte läst någon av dessa prisade damer och det ska bli intressant att stifta bekantskap med dem. Jag stod i valet och kvalet att välja Nadine Gordimer eftersom jag gillar hennes författarskap, men eftersom jag har läst henne förr och kommer att läsa henne igen - hittade några böcker av henne vid ett besök på Myrorna - så valde jag istället 3 olästa författare. Jag köpte Den femte sanningen av Doris Lessing i och med hennes nobelpris men det har inte blivit av att jag läst den än, nu väljer jag dessutom en annan av hennes böcker.
lördag 10 augusti 2013
Jorden runt - planen
Jag har tänkt hoppa på Lyrans Noblessers Jorden Runt utmaning och jag har kikat lite och funderat över vilka böcker jag ska läsa.
I dagsläget blir det som följer:
September - Europa
Silvia Avallone - Stål
Den här boken har jag redan hemma och det blir lätt att ta den då.
Oktober - Afrika
Elieshi Lema - Bränd jord: En kärleksroman
eller
Ngugi wa Thiong'o - En blomma av blod
Här var det svårt att välja och jag ger det några veckor till
November - Asien
Susan Abulhawa - Morgon i Jenin
December - Oceaninen
Katherine Mansfield - Den nya Isabel
samt
Australien berättar: drömtidens framtid: nitton noveller
Den första är en kort novell så därför tar jag även novellsamlingen, där kan jag även välja om jag vill läsa samtliga eller bara några
Januari - Amerika
Machado de Assis - Vansinnesläkaren
I dagsläget blir det som följer:
September - Europa
Silvia Avallone - Stål
Den här boken har jag redan hemma och det blir lätt att ta den då.
Oktober - Afrika
Elieshi Lema - Bränd jord: En kärleksroman
eller
Ngugi wa Thiong'o - En blomma av blod
Här var det svårt att välja och jag ger det några veckor till
November - Asien
Susan Abulhawa - Morgon i Jenin
December - Oceaninen
Katherine Mansfield - Den nya Isabel
samt
Australien berättar: drömtidens framtid: nitton noveller
Den första är en kort novell så därför tar jag även novellsamlingen, där kan jag även välja om jag vill läsa samtliga eller bara några
Januari - Amerika
Machado de Assis - Vansinnesläkaren
fredag 9 augusti 2013
Bokbloggsjerka 9-12 augusti
Denna veckas fråga blev mycket lättare att besvara. Jag svarade på förra veckans relativt snabbt och det i sig var en miss. Vad mycket böcker jag missade i och med detta snabba svar! Men nåja, man lär sig något nytt hela tiden.
Denna vecka lyder frågan: Vad läser du just nu?
Den här bläddras det också i just nu. Jag har tidigare hållit på med handel i aktier och fonder men p.g.a. tidsbrist har jag fått lägga det på hyllan ett tag. Men nu kliar det i fingrarna att återuppta detta och jag funderar på att hoppa upp ett snäpp och lära mig trading. Därav inköpet och bläddrandet i denna bok.
Denna vecka lyder frågan: Vad läser du just nu?
Denna lilla pocket fick jag i "present" när jag köpte senaste numret av Femina. Har nu hunnit en bra bit in i boken och jag gillar den verkligen. Utan att recensera den för mycket nu, det kommer sen det, så är den tragikomisk. Jag tycker synd om inte bara Little Bee utan alla som tvingas fly undan krig och våld men Little Bee beskriver saker ur sitt liv så komiskt att boken inte blir jobbig, det blir inte bara en tung och sorglig påminnelse om allt hemskt som pågår runt om i världen.
Den här bläddras det också i just nu. Jag har tidigare hållit på med handel i aktier och fonder men p.g.a. tidsbrist har jag fått lägga det på hyllan ett tag. Men nu kliar det i fingrarna att återuppta detta och jag funderar på att hoppa upp ett snäpp och lära mig trading. Därav inköpet och bläddrandet i denna bok.
Även i denna bok läser jag till och från. Vi bor ju sedan ca 2 månader tillbaka i ett nybyggt hus med en leråker till tomt, ja i och med de senaste dagarnas väder är det faktiskt en leråker. Så mycket odling kommer det dock inte att bli förrän nästa år då vi ska fylla ut lite på tomten först men det hindrar inte mig från att hämta inspiration och kunskap.
tisdag 6 augusti 2013
Dolken från Tunis - Agatha Christie
Jag och sambon har en vana att gå in i bokaffärer så fort vi får syn på en och när vi för några veckor sedan var i ett av de närliggande köpcentrat så kunde vi inte göra annat än att gå in i den lilla, smått kaosartade bokhandeln där böcker står fint uppradade på hyllor men också ligger i allt annat än ordning i högar efter högar. I en av dessa högar hittade jag en bok av en av mina favoritförfattare.
Dolken från Tunis av Agatha Christie. Jag gillar engelska mysdeckare, både i bokform och på film/serie och Agatha Christie har hängt med mig i många år.
Mannen satt som jag lämnat honom, i länstolen framför eldstaden. Hans huvud hade fallit åt sidan - och på ryggen, strax under kavajkragen, syntes ett blankt föremål.
Den märkliga dolken...
Är man bekant med Poirot och dessutom gillar dessa böcker blir man inte besviken. Denne lille underfundiga belgare med sina speciella egenskaper är sig lik även i denna bok. Han får dock klara sig utan sin ständige följeslagare Kapten Hastings då Poirot, för vilken gång i ordningen, har dragit sig tillbaka från livet som privatdeckare. Som vanligt får han inte vara ifred för att odla sina pumpor på den engelska landsbygden utan blir indragen i mordet på bygdens framstående man. Det finns många misstänkta i huset kvällen för mordet och en del av dem drar även ekonomiskt nytta av mannens död, inte minst styvsonen som är mystiskt försvunnen.
Till sin hjälp denna gång har Poirot byns läkare och dennes nyfikne och intrigerande syster. Man får följa Poirot i hans nystande efter mördaren och även om jag försöker klura och fundera i hans spår så har jag inte alls förstått vem den skyldige är förrän det avslöjas i slutet - och då är det ju självklart!
Boken finns i pocketform här och här. Eller varför inte göra en kulturgärning och besöka biblioteket.
Dolken från Tunis fick hoppa in på listan över kaosutmaningen.
Dolken från Tunis av Agatha Christie. Jag gillar engelska mysdeckare, både i bokform och på film/serie och Agatha Christie har hängt med mig i många år.
Mannen satt som jag lämnat honom, i länstolen framför eldstaden. Hans huvud hade fallit åt sidan - och på ryggen, strax under kavajkragen, syntes ett blankt föremål.
Den märkliga dolken...
Är man bekant med Poirot och dessutom gillar dessa böcker blir man inte besviken. Denne lille underfundiga belgare med sina speciella egenskaper är sig lik även i denna bok. Han får dock klara sig utan sin ständige följeslagare Kapten Hastings då Poirot, för vilken gång i ordningen, har dragit sig tillbaka från livet som privatdeckare. Som vanligt får han inte vara ifred för att odla sina pumpor på den engelska landsbygden utan blir indragen i mordet på bygdens framstående man. Det finns många misstänkta i huset kvällen för mordet och en del av dem drar även ekonomiskt nytta av mannens död, inte minst styvsonen som är mystiskt försvunnen.
Till sin hjälp denna gång har Poirot byns läkare och dennes nyfikne och intrigerande syster. Man får följa Poirot i hans nystande efter mördaren och även om jag försöker klura och fundera i hans spår så har jag inte alls förstått vem den skyldige är förrän det avslöjas i slutet - och då är det ju självklart!
Boken finns i pocketform här och här. Eller varför inte göra en kulturgärning och besöka biblioteket.
Dolken från Tunis fick hoppa in på listan över kaosutmaningen.
måndag 5 augusti 2013
En världsomsegling i bokhyllan
I helgen har jag ägnat mig åt en av mina passioner - böcker. Dock har jag inte sträckläst eller ens läst mer än vanligt utan jag har surfat runt bland bokbloggar, hittat nya via andra och ja, haft en riktig inspirationsresa. Har också hittat en del utmaningar och dessutom insett att en bokblogg värd namnet bör ha en lista över lästa böcker. Nu utger jag mig inte för att vara en bokblogg, jag var ju inte ens ute efter publik innan jag började skriva om huset vi byggde och hittades därigenom. Men nu har jag insett att det är kul att kommentera andra och väldigt kul när nån kommenterar mig! Så jag ska fila på en lista över lästa böcker detta år, om inte annat så för att själv hålla reda på vad jag läser.
Nåväl, denna världsomsegling hittade jag hos Lyrans Noblesser och innebär i korthet att ett gäng bokläsare väljer en av i förväg utvalda böcker från en kontinent varje månad och diskuterar denna. Spännande. Klart jag måste hoppa på även denna. Ojoj, nu är det många utmaningar jag ska köra. Men oj så roligt!! Här finns världsomseglingen beskriven: Lyrans Noblesser: Jorden Runt IV - Information
Nåväl, denna världsomsegling hittade jag hos Lyrans Noblesser och innebär i korthet att ett gäng bokläsare väljer en av i förväg utvalda böcker från en kontinent varje månad och diskuterar denna. Spännande. Klart jag måste hoppa på även denna. Ojoj, nu är det många utmaningar jag ska köra. Men oj så roligt!! Här finns världsomseglingen beskriven: Lyrans Noblesser: Jorden Runt IV - Information
söndag 4 augusti 2013
Kaosutmaning
Hittade en rolig utmaning hos olika bokbloggar och jag måste bara hoppa på. Utmaningen drog igång den 1/3 och ska vara avklarad den 1/1-2014. Ligger med andra ord efter men vad gör det, blir en extra utmaning! Utmaningen består av 35 punkter och man ska pricka av 20 av dem.
Här kommer punkterna och jag får återkomma till dem med tiden.
1. Läs en bok vars originaltitel är på svenska.
- Mike Larssons rymliga hjärta av Olle Lönnaeus
2. Läs en bok som är skriven av en nu avliden författare.
- Dolken från Tunis av Agatha Christie
3. Läs den sista delen av en trilogi eller serie.
4. Läs en bok med två personer på omslaget.
- Stål av Silvia Avallone
5. Läs en bok som publiceras 2007.
6. Läs en bok vars titel består av tre ord.
7. Läs den första volymen av en serie eller trilogi.
8. Läs en bok som handlar om vampyrer.
9. Läs en bok som har över 600 sidor.
10. Läs en bok vars författare har ett M i för-och efternamn.
11. Läs en bok vars omslag är mestadels rosa.
12. Läs en bok med ett par på omslaget (ett romantiskt par, jfr. fjärde punkten).
13. Läs en bok med träd på omslaget.
14. Läs en bok från ett, för dig, nytt förlag.
15. Läs en bok som snart kommer på film (under 2013 eller 2014).
16. Läs en bok som har mindre än 300 sidor.
17. Läs en bok som publicerades under 2013.
18. Läs en bok som handlar om älvor eller alver.
19. Läs en bok med en av de fyra elementen på omslaget.
- Little Bee av Chris Cleave
20. Läs en bok som är skriven av en författare under 30 år.
21. Läs en bok med ”The” i början av titeln.
22. Läs en bok som handlar om demoner eller andar.
23. Läs en bok vars titel innehåller sju ord (jfr. sjätte punkten).
24. Läs en dystopi.
25. Läs en bok vars omslag är mestadels rött.
26. Läs en (översatt) bok vars omslag är samma som originalet.
27. Läs en bok om tidsresor (som till exempel Tidsresenärens Hustru).
28. Läs en bok vars huvudperson har speciella kunskaper/egenskaper/krafter.
29. Läs en debutroman.
30. Läs en fristående bok.
31. Läs en bok utan människor på omslaget.
32. Läs en bok vars omslag är mestadels vit.
33. Läs en bok som publicerades 2012.
34. Läs en bok som i originalspråk varken är svenskt eller engelskt.
35. Läs en bok om änglar.
Listan är inklippt från Fiktiviteter
Här kommer punkterna och jag får återkomma till dem med tiden.
1. Läs en bok vars originaltitel är på svenska.
- Mike Larssons rymliga hjärta av Olle Lönnaeus
2. Läs en bok som är skriven av en nu avliden författare.
- Dolken från Tunis av Agatha Christie
3. Läs den sista delen av en trilogi eller serie.
4. Läs en bok med två personer på omslaget.
- Stål av Silvia Avallone
5. Läs en bok som publiceras 2007.
6. Läs en bok vars titel består av tre ord.
7. Läs den första volymen av en serie eller trilogi.
8. Läs en bok som handlar om vampyrer.
9. Läs en bok som har över 600 sidor.
10. Läs en bok vars författare har ett M i för-och efternamn.
11. Läs en bok vars omslag är mestadels rosa.
12. Läs en bok med ett par på omslaget (ett romantiskt par, jfr. fjärde punkten).
13. Läs en bok med träd på omslaget.
14. Läs en bok från ett, för dig, nytt förlag.
15. Läs en bok som snart kommer på film (under 2013 eller 2014).
16. Läs en bok som har mindre än 300 sidor.
17. Läs en bok som publicerades under 2013.
18. Läs en bok som handlar om älvor eller alver.
19. Läs en bok med en av de fyra elementen på omslaget.
- Little Bee av Chris Cleave
20. Läs en bok som är skriven av en författare under 30 år.
21. Läs en bok med ”The” i början av titeln.
22. Läs en bok som handlar om demoner eller andar.
23. Läs en bok vars titel innehåller sju ord (jfr. sjätte punkten).
24. Läs en dystopi.
25. Läs en bok vars omslag är mestadels rött.
26. Läs en (översatt) bok vars omslag är samma som originalet.
27. Läs en bok om tidsresor (som till exempel Tidsresenärens Hustru).
28. Läs en bok vars huvudperson har speciella kunskaper/egenskaper/krafter.
29. Läs en debutroman.
30. Läs en fristående bok.
31. Läs en bok utan människor på omslaget.
32. Läs en bok vars omslag är mestadels vit.
33. Läs en bok som publicerades 2012.
34. Läs en bok som i originalspråk varken är svenskt eller engelskt.
35. Läs en bok om änglar.
Listan är inklippt från Fiktiviteter
lördag 3 augusti 2013
Lärorika böcker
I veckan hittade jag en ny blogg som jag tycker är intressant, kan bli en följetong där. Varje vecka lägger Annika på Annikas Litteratur- och Kultur blogg upp en bokbloggsjerka och den tänker jag försöka haka på varje vecka. Veckans fråga speglar lite av denna veckans bokpaket från Bokus och följer som lyder:
Har du läst någon bok/några böcker som har lärt dig någonting om historia, konst, musik, vetenskap etc?
Så här på rak arm kan jag inte komma en specifik boktitel men jag gillar och köper gärna böcker som kan lära mig ett och annat, inte bara vara en flykt från vardagen. För några år sedan hade Bokus en drive att varje dag vid midnatt lägga upp en bok för 49 kr inkl frakt men bara i 100 exemplar och det var först till kvarn att beställa. Det blev ju en grej att vara vaken till 12-slaget för att se om det var en bok att lägga beslag på. Bl.a. beställde jag hem Al Qaida och vägen till 11 september av Lawrence Wright och Den unge Stalin av Simon Sebag Montefiore. Jag har dock inte kommit till skott och läst någon av dem än. Jag har ett stort intresse för Ryssland och Afrika och fick låna en pocket av numera sambon i början av vår relation, Ebenholts av Ryszard Kapuscinski och en jul fick jag Afrika - framtidens kontinent av Richard Dowden. Nu i veckan skickade jag efter en del böcker varav 3 speglar just detta med historia. Titlarna som kom hem var Ryssland - en europeisk civilisationshistoria av Kristian Gerner, Söndra och härska av Henk Wesseling samt Friare kan ingen vara av Göran Rosenberg.
Ser fram emot läsningen! Men som svar på frågan så nej, jag kan inte dra mig till minnes en bok som jag har lärt mig något speciellt ifrån. Problemet, om det nu är ett problem (?) är att jag köper, lånar och får så mycket böcker att jag inte alltid hinner med att läsa dem.
Sen finns det ju ibland böcker med ett visst sanningsenligt innehåll som kan väcka mitt intresse och när jag nu tänker på det så läste jag för ett tag sedan Sodoms kniv av Hans Capelen. I den boken finns det en hel del intressant då den handlar om historia och konst/antikviteter men även mord. Bl.a. berättades det om sodom - Sodom, en legendarisk forntida stad i Palestina, i Siddimsdalen, blev enligt 1 Mos. 19 för invånarnas gudlöshets skull förstörd genom en fruktansvärd jordbävning (http://sv.wikipedia.org/wiki/Sodom). Sambon är utbildad gymnasielärare i historia och religion så det blev en del frågor från mig om detta. Sen fick även google stå till hjälp.
Har du läst någon bok/några böcker som har lärt dig någonting om historia, konst, musik, vetenskap etc?
Så här på rak arm kan jag inte komma en specifik boktitel men jag gillar och köper gärna böcker som kan lära mig ett och annat, inte bara vara en flykt från vardagen. För några år sedan hade Bokus en drive att varje dag vid midnatt lägga upp en bok för 49 kr inkl frakt men bara i 100 exemplar och det var först till kvarn att beställa. Det blev ju en grej att vara vaken till 12-slaget för att se om det var en bok att lägga beslag på. Bl.a. beställde jag hem Al Qaida och vägen till 11 september av Lawrence Wright och Den unge Stalin av Simon Sebag Montefiore. Jag har dock inte kommit till skott och läst någon av dem än. Jag har ett stort intresse för Ryssland och Afrika och fick låna en pocket av numera sambon i början av vår relation, Ebenholts av Ryszard Kapuscinski och en jul fick jag Afrika - framtidens kontinent av Richard Dowden. Nu i veckan skickade jag efter en del böcker varav 3 speglar just detta med historia. Titlarna som kom hem var Ryssland - en europeisk civilisationshistoria av Kristian Gerner, Söndra och härska av Henk Wesseling samt Friare kan ingen vara av Göran Rosenberg.
Ser fram emot läsningen! Men som svar på frågan så nej, jag kan inte dra mig till minnes en bok som jag har lärt mig något speciellt ifrån. Problemet, om det nu är ett problem (?) är att jag köper, lånar och får så mycket böcker att jag inte alltid hinner med att läsa dem.
Sen finns det ju ibland böcker med ett visst sanningsenligt innehåll som kan väcka mitt intresse och när jag nu tänker på det så läste jag för ett tag sedan Sodoms kniv av Hans Capelen. I den boken finns det en hel del intressant då den handlar om historia och konst/antikviteter men även mord. Bl.a. berättades det om sodom - Sodom, en legendarisk forntida stad i Palestina, i Siddimsdalen, blev enligt 1 Mos. 19 för invånarnas gudlöshets skull förstörd genom en fruktansvärd jordbävning (http://sv.wikipedia.org/wiki/Sodom). Sambon är utbildad gymnasielärare i historia och religion så det blev en del frågor från mig om detta. Sen fick även google stå till hjälp.
fredag 2 augusti 2013
Mats gamla enkät
Den här enkäten hittade jag i ett inlägg hos Bokhora och självklart måste ju även jag göra den!
1. Vilken bok läste du senast?
Är just nu i sluttampen med en Poirot deckare av Agatha Christie - Dolken från Tunis. Innan dess var det Mike Larssons rymliga hjärta av Olle Lönnaeus.
2. Vilken bok ska du börja på härnäst?
Oh, jag har inte bestämt mig än! Jag köpte hem fyra pocket från Bokus nyligen och ev. någon av dessa, kanske Stål av Silvia Avallone eller varför inte Den store Gatsby som jag inte läst hittills. Alla mina böcker ligger fortfarande nerpackade i bokkartonger så jag ingen överblick över dem.
3. Är det övervägande manliga eller kvinnliga författare i din bokhylla?
Hm. Jag tror nog att det är övervägande manliga men jag vet faktiskt inte. Det kan ju vara så att jag luras av att jag har många av en och samma manliga författare, t.ex. är jag ett fan av Michael Connelly och har många av hans böcker. Kanske är det så att jag faktiskt har ganska jämt ändå mellan kvinnliga och manliga. Får nog återkomma till den frågan när jag fått upp bokhyllor och böcker.
4. När du läser en bok, räknar du ner hur många sidor som är kvar, eller tänker “nu har jag kommit en fjärdedel”, “en tredjedel”, “hurra! hälften!” osv?
Hmm, jag lägger märke till vilken sida jag är på och tittar även på tjockleken som är kvar av boken. Men inte så mycket mer reflektion än så. I slutet av en bok kan jag dock tänka att snart får jag välja en ny bok, det är inte så mycket kvar nu på den här.
5. Hur väljer du vilka böcker du vill läsa? Ex omslag, tips från vänner, recensioner, topplistor, bloggar osv?
Oj, det bara ramlar över mig. Jag tycker att jag ändå har en rätt diger bokhylla med böcker men det kan alltid bli fler. Sen hittar jag ju så mycket bra tips! Jag sitter gärna och surfar runt på nätbokhandlarnas sidor och shoppar, oftast pocket eller billigare inbundna. En del tips kommer från bloggar och sen läser jag med jämna mellanrum Vi Läser där jag får en hel del tips. Sen händer det att jag och sambon ramlar in i en och annan bokaffär och ett helgnöje vi har när dottern är hos sin pappa är att bege oss till Akademibokhandeln på Mäster Samuelsgatan och botanisera, fika och diskutera.
6. När blir en bok för lång?
Kan en bra bok bli för lång? Har inte stött på det än, men däremot kan en dålig/tråkig bok bli för lång. Är boken trögläst av olika anledningar är den definitivt för lång och det är sällan jag läser klart den om jag känner så. Att läsa är en njutning, en flykt till en annan värld och ska inte kännas tungt och motigt eller att det är för långt. Då väljer jag bort den boken.
7. Läser du lika gärna på engelska (om det är originalspråket) som på svenska?
Oh ja! Absolut. Jag kan ibland tycka att böcker är bättre på sitt originalspråk - ja, iaf om det är engelska eftersom det är det enda andra språk jag kan läsa en hel bok på. T.ex. har jag haft en låsning att endast läsa Damernas Detektivbyrå av Alexander McCall Smith på engelska.
8. Vilken bok kände du senast att du var tvungen att försöka övertala ALLA dina vänner att läsa?
Svår fråga. Jag vet en bok som jag rekommenderade för att den var så bra på att uppfylla sin genre. Tror den hette Psykopaten, får återkomma när böckerna är uppackade och jag ser boken. Då vet jag. Sen har jag rekommenderat författarduon Roslund och Hellström då jag tycker att dem skriver bra. Den första jag läste av dem var Odjuret vilket blev ödesdigert då det blev spiken i kistan för val av utbildning.
9. Kan du lämna en bok som du tycker är tråkig? Isåfall, när ger du upp?
JAA! Jag tvingar mig aldrig igenom en bok som jag tycker är tråkig. Som tidigare nämnt så är läsning enligt mig en njutning och det ska inte vara tråkigt eller tvångsmässigt. När jag känner att boken är tråkig, trögläst eller dåligt skriven ger jag den en chans några sidor till men inte mer. Oftast har jag gett upp efter ett par kapitel beroende på hur långa kapitlen är. Men halva boken har jag inte kommit till när jag ger upp om den.
10. Vilken genre är överrepresenterad i din bokhylla, och vilken finns inte alls?
Det är definitivt deckare och kriminalromaner. Men med åldern har jag börjat köpa andra genre också, däremot gillar jag inte romantiska dramer.
1. Vilken bok läste du senast?
Är just nu i sluttampen med en Poirot deckare av Agatha Christie - Dolken från Tunis. Innan dess var det Mike Larssons rymliga hjärta av Olle Lönnaeus.
2. Vilken bok ska du börja på härnäst?
Oh, jag har inte bestämt mig än! Jag köpte hem fyra pocket från Bokus nyligen och ev. någon av dessa, kanske Stål av Silvia Avallone eller varför inte Den store Gatsby som jag inte läst hittills. Alla mina böcker ligger fortfarande nerpackade i bokkartonger så jag ingen överblick över dem.
3. Är det övervägande manliga eller kvinnliga författare i din bokhylla?
Hm. Jag tror nog att det är övervägande manliga men jag vet faktiskt inte. Det kan ju vara så att jag luras av att jag har många av en och samma manliga författare, t.ex. är jag ett fan av Michael Connelly och har många av hans böcker. Kanske är det så att jag faktiskt har ganska jämt ändå mellan kvinnliga och manliga. Får nog återkomma till den frågan när jag fått upp bokhyllor och böcker.
4. När du läser en bok, räknar du ner hur många sidor som är kvar, eller tänker “nu har jag kommit en fjärdedel”, “en tredjedel”, “hurra! hälften!” osv?
Hmm, jag lägger märke till vilken sida jag är på och tittar även på tjockleken som är kvar av boken. Men inte så mycket mer reflektion än så. I slutet av en bok kan jag dock tänka att snart får jag välja en ny bok, det är inte så mycket kvar nu på den här.
5. Hur väljer du vilka böcker du vill läsa? Ex omslag, tips från vänner, recensioner, topplistor, bloggar osv?
Oj, det bara ramlar över mig. Jag tycker att jag ändå har en rätt diger bokhylla med böcker men det kan alltid bli fler. Sen hittar jag ju så mycket bra tips! Jag sitter gärna och surfar runt på nätbokhandlarnas sidor och shoppar, oftast pocket eller billigare inbundna. En del tips kommer från bloggar och sen läser jag med jämna mellanrum Vi Läser där jag får en hel del tips. Sen händer det att jag och sambon ramlar in i en och annan bokaffär och ett helgnöje vi har när dottern är hos sin pappa är att bege oss till Akademibokhandeln på Mäster Samuelsgatan och botanisera, fika och diskutera.
6. När blir en bok för lång?
Kan en bra bok bli för lång? Har inte stött på det än, men däremot kan en dålig/tråkig bok bli för lång. Är boken trögläst av olika anledningar är den definitivt för lång och det är sällan jag läser klart den om jag känner så. Att läsa är en njutning, en flykt till en annan värld och ska inte kännas tungt och motigt eller att det är för långt. Då väljer jag bort den boken.
7. Läser du lika gärna på engelska (om det är originalspråket) som på svenska?
Oh ja! Absolut. Jag kan ibland tycka att böcker är bättre på sitt originalspråk - ja, iaf om det är engelska eftersom det är det enda andra språk jag kan läsa en hel bok på. T.ex. har jag haft en låsning att endast läsa Damernas Detektivbyrå av Alexander McCall Smith på engelska.
8. Vilken bok kände du senast att du var tvungen att försöka övertala ALLA dina vänner att läsa?
Svår fråga. Jag vet en bok som jag rekommenderade för att den var så bra på att uppfylla sin genre. Tror den hette Psykopaten, får återkomma när böckerna är uppackade och jag ser boken. Då vet jag. Sen har jag rekommenderat författarduon Roslund och Hellström då jag tycker att dem skriver bra. Den första jag läste av dem var Odjuret vilket blev ödesdigert då det blev spiken i kistan för val av utbildning.
9. Kan du lämna en bok som du tycker är tråkig? Isåfall, när ger du upp?
JAA! Jag tvingar mig aldrig igenom en bok som jag tycker är tråkig. Som tidigare nämnt så är läsning enligt mig en njutning och det ska inte vara tråkigt eller tvångsmässigt. När jag känner att boken är tråkig, trögläst eller dåligt skriven ger jag den en chans några sidor till men inte mer. Oftast har jag gett upp efter ett par kapitel beroende på hur långa kapitlen är. Men halva boken har jag inte kommit till när jag ger upp om den.
10. Vilken genre är överrepresenterad i din bokhylla, och vilken finns inte alls?
Det är definitivt deckare och kriminalromaner. Men med åldern har jag börjat köpa andra genre också, däremot gillar jag inte romantiska dramer.
lördag 13 juli 2013
Mike Larssons rymliga hjärta
Igår satte jag mig på mysiga fiket i centrum och läste klart boken jag läst i ett tag. "Mike Larssons rymliga hjärta" av Olle Lönnaeus hittade jag i vintras när vi var på Akademibokhandeln på Mäster Samuelsgatan. Den var prissänkt då den hade varit utlånad och här och var i boken finns det fläckar efter div. Hm, synd på boken att den varit i händerna på en drällputte.
Mike Larsson har ett stort hjärta, men en stubin lika kort som håret på hans snaggade hjässa. Därför har det mesta gått snett i hans 45-åriga liv. Men när han en vacker höstdag friges från Kirsebergsfängelset i Malmö har han bestämt sig: Nu ska han bli en bra man. Nu ska Robin få en riktig farsa.
Det är till Tomelilla på Österlen Mike beger sig när fängelsets portar öppnas. Där finns 14-årige Robin i fosterhem. Pojken är rädd och misstänksam. Han tänker inte låta sig svikas ännu en gång. Det är upp till Mike att visa att han menar allvar. Men mot sin vilja dras han in i en ond spiral - och plötsligt hotar allt gå åt helvete.
Vem kan Mike lita på? Sin ende vän Rolle? Eller kanske Amela, en flykting från Bosnien som ruvar på hämnd.
Författaren har fått Svenska Deckarakademins debutantpris 2009 för Det som ska sonas. Är den boken lika bra som denna ska den definitivt få en plats i min bokhylla.
Mike Larssons rymliga hjärta beskriver vårt samhälle på ärligt och brutalt sätt. Utan att vara förlåtande visar den att kriminella inte föds onda utan att det finns en anledning till varför brott begås. Samhället har misslyckats under de kritiska uppväxtåren att ta över där dåliga, misslyckade föräldrar förstör och söndrar. Boken följer Mike som hela sitt liv haft våld och kriminalitet runt omkring sig. Mikes kamp för att förändras och bli den förälder till sin son han inte varit och som han själv aldrig hade. Boken är rå, smutsig, våldsam, hatisk och skamfylld men också härligt befriande, kärleksfull och vacker. Ur all skit kan bra saker komma. Vänskapen mellan Mike och Rolle, kärleken mellan Mike och Robin, gammal förtrolighet mellan Mike och hans gamla lärare och den nya bekantskapen med Amela.
Gång på gång försöker Mike göra rätt för sig men hamnar ändå alltid snett. Boken driver läsaren framåt och man vill inte lägga ifrån sig boken, först när ögonen inte går att hålla öppna längre lägger jag ifrån mig den och släcker lampan. När jag vaknar längtar jag tills jag får fortsätta följa Mikes och Robins öde.
Det sista kapitlet läste jag på kafeét och jag satt med en klump i halsen och tårar brännandes innanför ögonlocken för att i slutet känna en befrielse, en känsla av triumph. Det här är vad man, iaf jag, kämpar för och hoppas på när man jobbar inom kriminalvården. Önskar att fler kunde lyckas med detta.
En applåd och en eloge till författaren för en bra och ärlig bok.
Boken kan bl.a. köpas här och här
Mike Larsson har ett stort hjärta, men en stubin lika kort som håret på hans snaggade hjässa. Därför har det mesta gått snett i hans 45-åriga liv. Men när han en vacker höstdag friges från Kirsebergsfängelset i Malmö har han bestämt sig: Nu ska han bli en bra man. Nu ska Robin få en riktig farsa.
Det är till Tomelilla på Österlen Mike beger sig när fängelsets portar öppnas. Där finns 14-årige Robin i fosterhem. Pojken är rädd och misstänksam. Han tänker inte låta sig svikas ännu en gång. Det är upp till Mike att visa att han menar allvar. Men mot sin vilja dras han in i en ond spiral - och plötsligt hotar allt gå åt helvete.
Vem kan Mike lita på? Sin ende vän Rolle? Eller kanske Amela, en flykting från Bosnien som ruvar på hämnd.
Författaren har fått Svenska Deckarakademins debutantpris 2009 för Det som ska sonas. Är den boken lika bra som denna ska den definitivt få en plats i min bokhylla.
Mike Larssons rymliga hjärta beskriver vårt samhälle på ärligt och brutalt sätt. Utan att vara förlåtande visar den att kriminella inte föds onda utan att det finns en anledning till varför brott begås. Samhället har misslyckats under de kritiska uppväxtåren att ta över där dåliga, misslyckade föräldrar förstör och söndrar. Boken följer Mike som hela sitt liv haft våld och kriminalitet runt omkring sig. Mikes kamp för att förändras och bli den förälder till sin son han inte varit och som han själv aldrig hade. Boken är rå, smutsig, våldsam, hatisk och skamfylld men också härligt befriande, kärleksfull och vacker. Ur all skit kan bra saker komma. Vänskapen mellan Mike och Rolle, kärleken mellan Mike och Robin, gammal förtrolighet mellan Mike och hans gamla lärare och den nya bekantskapen med Amela.
Gång på gång försöker Mike göra rätt för sig men hamnar ändå alltid snett. Boken driver läsaren framåt och man vill inte lägga ifrån sig boken, först när ögonen inte går att hålla öppna längre lägger jag ifrån mig den och släcker lampan. När jag vaknar längtar jag tills jag får fortsätta följa Mikes och Robins öde.
Det sista kapitlet läste jag på kafeét och jag satt med en klump i halsen och tårar brännandes innanför ögonlocken för att i slutet känna en befrielse, en känsla av triumph. Det här är vad man, iaf jag, kämpar för och hoppas på när man jobbar inom kriminalvården. Önskar att fler kunde lyckas med detta.
En applåd och en eloge till författaren för en bra och ärlig bok.
Boken kan bl.a. köpas här och här
tisdag 9 oktober 2012
ASKUNGAR...
...av Kristina Ohlsson
"En liten flicka försvinner från ett x2000-tåg som just rullat in på Centralen i Stockholm. I en annan del av Sverige lever en ung kvinna gömd, rädd för att en dag återfinnas av den man som hon först trodde var en prins och befriare. Hon vet bättre än någon annan varför flickan är försvunnen, och än en gång förbereder hon sig för flykt"
Berättelsen griper tag i en och man förs framåt, förskräckt och orolig för vad som hänt barnet och spänd på upplösningen. Huvudpersonen är den kvinnliga civila polisutredaren Fredrika Bergman - en modern kvinna som inte riktigt lyckats få en naturlig plats i den manliga, traditionella polisgruppen men som överaskar både sin chef och sin kollega. Man tror att man har gissat vem som är gärningsmannen men överaskas av hur man har vilseletts och irriteras över hur poliserna tänker och agerar. Det är visserligen bara fiktion, men visst finns dessa män även i verkligheten.
Jag gillade Askungar och tänker ge mig på även Tusenskönor som är den andra boken om Fredrika Bergman och hennes kollegor.
"En liten flicka försvinner från ett x2000-tåg som just rullat in på Centralen i Stockholm. I en annan del av Sverige lever en ung kvinna gömd, rädd för att en dag återfinnas av den man som hon först trodde var en prins och befriare. Hon vet bättre än någon annan varför flickan är försvunnen, och än en gång förbereder hon sig för flykt"
Berättelsen griper tag i en och man förs framåt, förskräckt och orolig för vad som hänt barnet och spänd på upplösningen. Huvudpersonen är den kvinnliga civila polisutredaren Fredrika Bergman - en modern kvinna som inte riktigt lyckats få en naturlig plats i den manliga, traditionella polisgruppen men som överaskar både sin chef och sin kollega. Man tror att man har gissat vem som är gärningsmannen men överaskas av hur man har vilseletts och irriteras över hur poliserna tänker och agerar. Det är visserligen bara fiktion, men visst finns dessa män även i verkligheten.
Jag gillade Askungar och tänker ge mig på även Tusenskönor som är den andra boken om Fredrika Bergman och hennes kollegor.
Tess
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)